Cementstopp räddar inte världen

- som vanligt är de förenklade lösningarna fel

Vi läser om att tillståndsprocesserna för Cementas anläggning på Gotland leder till cementbrist och byggstopp i Sverige. Även om en hastig lagändring skjutit fram problemet så sätts fokus på frågan om vilka byggmaterial som är bäst, mest hållbara och vad framtiden ska byggas av.

En del menar att krisropen är överdrifter av politiska skäl eller av lönsamhetsskäl, men fakta är att det inte på kort tid går att ersätta cementen från Cementa med alternativa lösningar. På lång sikt? Om tid finns för att ställa om leveranskedjor, skapa nya cementlager eller rentav ersätta betong med andra byggmaterial kan läget bli annorlunda. Men frågan om vilka byggmaterial som är bäst kvarstår likväl.

För det första finns det i dagens samhälle få alternativ till betong för vissa konstruktioner. Exempelvis finns inga alternativ för stora infrastrukturprojekt som ny järnväg, oavsett vilken modell som väljs. För att klara andra vägtransporter (cykel, buss, bil) krävs också betong - om inte annat för att bygga broar och tunnlar. Ska ett land investera i ny infrastruktur för att skapa förutsättningar för klimatsmarta transporter (exempelvis tåg) krävs betong i stora mängder. Det är ett skäl till att själva bygget av stora infrastrukturprojekt leder till stor miljöbelastning - vilket när det gäller tåg, cykel, gång och kollektivtrafik hämtas hem under den långa livslängden.

Även för husbyggen är betong avgörande. Ytterst få husbyggen kan idag genomföras utan en betonggrund och när det kommer till större byggnader är betong avgörande för grundläggningen. Stomme, väggar och ytterskikt kan i många fall ersättas med andra material (trä, plåt och liknande) men för många husbyggen är betongen avgörande för att bygget ska bli hållbart.

Här kan vi behöva stanna upp och påminna om vad hållbarhet är. Hållbarheten brukar delas upp i tre dimensioner, sedan Brundtland-rapporten på 80-talet: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Gro Harlem Brundtland (Norges dåvarande statsminister) ledde den kommission som kom att lansera begreppet och hon definierade det på följande sätt: ”Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” Utifrån den synen på hållbarhet har de globala målen för hållbar utveckling definierats.

Det är alltså inte endast ekologisk hållbarhet som avses; kopplingen mellan målen är avgörande och en förutsättning för att uppnå hållbarhet. Klimat- och miljösatsningar som syftar till ekologisk hållbarhet är inte möjliga att genomföra om de inte också bidrar till social och ekonomisk hållbarhet - om inte annat för att människor kommer att motsätta sig förslagen och att det inte kommer att finnas resurser för dem.

Riksbyggens paradprojekt i Göteborg, BRF Viva, är inte bara prisbelönt för sin arkitektur och sitt nytänkande. Det är också ett tydligt exempel på hur en fastighetsutvecklare tillämpar alla hållbarhetsdimensioner i bygget. När byggmaterial skulle väljas till projektet föll valet - av hållbarhetsskäl - på betong.

Den komplicerade terrängen, projektets ekonomi och de sociala ambitionerna (exempelvis att människor ska ha råd att bo i lägenheterna) gjorde att Riksbyggen vände sig till Cementa för att få dem att ta fram en mer klimatsmart cement för att minska miljöbelastningen i bygget. Vilket lyckades!

På det sättet var Riksbyggens projekt viktigt för att driva på omställningen av betongbranschen, och 2030 siktar Cementa på att producera cement som ger helt klimatneutral betong - som ska ge noll koldioxidutsläpp ”under betongproduktens livstid”. Riksbyggen valde betong för att klara hållbarhetsmålen (särskilt de om ekonomi och social hållbarhet) och bidrog därmed till att föra hela byggbranschen närmare klimatneutrala byggmaterial.

I ett senare nyhetsbrev kan det finnas anledning att återkomma till motsvarande utveckling för en annan av Sveriges verkligt stora utsläppare av koldioxid: stålindustrin. Det finns som svensk anledning att vara mycket stolt över även den basindustrin!

Även om trä inte var det bästa valet för BRF Viva så är trä bättre som byggmaterial för väldigt många husbyggen. Trä håller bra även för höga hus och när det gäller brandsäkerhet är trä ibland till och med bättre än exempelvis stål. Ett stort problem för träbyggande är dock fördomar om trä, för inte länge sedan ansågs trä vara ett olämpligt byggmaterial för höga hus men idag är det argumentet överspelat: ytterst få hus i Sverige är högre än det 85 meter höga Mjöstornet i Norge (18 våningar)… Flerbostadshus i trä har också fördelen att de ofta är lättare att tillverka i fabrik och transportera till bygget, vilket möjliggör snabba byggprocesser och ibland billig produktion. RISE skriver om höga hus i trä här.

Ibland är det dock dyrare och mer komplicerat att bygga i trä än i betong och så länge vi inte vill försvåra billigt byggande (med billiga boendekostnader) så bör vi acceptera att hus även byggs i betong (fast gärna klimatsmart svensk betong alltså…).

Om man vill se en hållbar utveckling i framtiden ska man alltså hålla tummarna för att det går att klara miljökraven så att Cementas produktion på Gotland kan fortsätta, att utvecklingen i riktning mot lägre (eller noll) koldioxidutsläpp från betongen fortsätter och att fler byggare väljer det byggmaterial som passar bäst för det aktuella bygget istället för att fördomsfullt använda det de är vana vid.

Varför bygg- och anläggningsbranschen inte försökt behandla sitt betongberoende tidigare kan man förstås undra. Liksom varför prövningar av byggprojekt och liknande tar så lång tid på statlig nivå (på kommunal nivå finns tidsgränser i lagen…). Den senare frågan bör ställas till nationella politiker. Varför Sverige är så beroende av just Cementas produktion på Gotland har SvD skrivit intressant om här.

Tre tips för att uppmuntra hållbart byggande:

1. Lyft frågan och höj ambitionerna för vad ni vill åstadkomma, utan att omedelbart välja utifrån fördomar och förutfattade meningar. Kommuner bör vara särskilt noga med att villkor, regler och anvisningar inte bör begränsa utveckling och får oönskade konsekvenser på andra områden.

2. Stirra inte på symbolfrågorna! Förenkling och svart-vita lösningar är aldrig lösningen, samhället är komplicerat och därför måste ansvariga beslutsfattare försöka se helheten.

3. Glöm inte den sociala hållbarheten! Nya hus är överlag bättre för den ekologiska hållbarheten än exempelvis det som byggdes på 60- och 70-talet, så om kraven på nybyggnation och renoveringar sätts för högt kommer det både innebära mer energiåtgång, mer utsläpp och att färre har råd att bo. Och att det byggs mindre. Det är definitivt inte bra för hållbarheten, totalt sett.

/Björn Sundin

Jag ansluter nu till gänget av stadsutveckling-experter på Downtown Advisors, men jag fortsätter med mitt eget företag, Samhällsbygget AB, så befintliga kunder behöver inte oroa sig!

Och så frågan som alla ställer sig: Är betong och cement samma sak?

Enkelt uttryckt kan man säga att cement är nödvändigt för att göra betong (som är själva byggmaterialet). Begreppen blandas dock ofta ihop (kanske rentav i nyhetsbrevet här…?) och för den som inte ska göra beställningar till bygget spelar det kanske mindre roll… Huvudpoängen är att cement är nödvändigt för att skapa betong, vilket är så hållfast och beständigt att det inte går att ersätta i dagens samhälle.