Kommuner och fastighetsägare kan förändra bostadspolitiken - även utan riksdagen

4 faktorer som avgör om det ska skapas fler bostäder (som fler har råd med).

Sverige är mitt i en regeringskris och för den nationella politiken väntar en period av stor osäkerhet. Men även om rikspolitiken nu satt strålkastaren på bostadsbyggande och hyror så är det inte endast i riksdagen förutsättningarna för nya bostäder skapas: kommuner och fastighetsägare har verktyg för att göra skillnad inom bostadspolitiken. Fyra punkter om vad som krävs för det:

1. Fastighetsägare som vill och kommuner som vågar

I praktiken avgörs hyran i nybyggda hyreslägenheter redan idag av vad ”marknaden” är beredd att betala. För vissa fastighetsägare är lägre hyra en lönsam affärsidé: precis som att vissa bilmärken väljer att sälja många bilar till lägre pris väljer vissa fastighetsägare att hyra ut många lägenheter med mindre vinst på var och en. Och tvärtom.

Kommuner som vill åstadkomma nya bostäder som är överkomliga för fler bör våga anvisa kommunal mark till fastighetsägare som vill hålla nere boendekostnaderna. 

För att vara säker på att hyran verkligen blir lägre när projektet är klart kan det krävas särskilda villkor från kommunens sida alternativt att kommunen vänder sig till någon som har som affärsidé att möjliggöra för fler att bo (eftersom jag är styrelseledamot i Bokoop vill jag påminna om att det är hela syftet med Bokoops kooperativa hyresrätter för i första hand unga, men självklart finns fler aktörer).

Läs mer i tidigare nyhetsbrev om varför det inte byggs fler ”billiga bostäder”.

2. Avtal som ersätter regler och lagar

Det är idag inte helt enkelt för en kommun att försäkra sig om att ett hyreshus de säljer mark för, har överkomliga hyror den dag hyresgästerna väl flyttar in. De flesta kommuner har varit med om fastighetsägare som lovar runt men håller tunt. 

En idé är att kommunerna skulle få komplettera statens krav för investeringsstöd med lokala villkor om hyresnivåer, anvisning eller liknande. Staten har dock inte varit intresserad av att underlätta för kommunerna på det sättet så istället får kommuner träffa avtal med fastighetsägare om de vill säkra att företag som säger sig planera för bostäder till överkomlig kostnad verkligen lever upp till det (detta gäller tomter som köps av kommunen).

De tomträttsavtal som Stockholms stad använder för att underlätta hyresrätter skulle kunna utvecklas ytterligare, precis som de lösningar som tagits fram i Malmö och många andra kommuner. I Örebro träffades ett bindande avtal mellan kommunen och Botrygg som båda parter gärna pratar mer om! (Läs mer här!)

3. Kommuner som förstår och använder marknaden

Det blir inte fler bostäder för att kommunen säger att det ska bli det: nya bostäder byggs inte av kommunpolitiker. Kommunerna måste förstå marknadens villkor och acceptera att det måste vara lönsamt att bygga bostäder. Det går att använda allmännyttan mer och ge tydligare uppdrag, men även allmännyttiga bostadsföretag måste se till att kalkylen går ihop: ingen bygger nytt om affären inte håller.

Det är möjligt att använda marknaden för att nå sina mål. Avtalet som nämndes tidigare mellan Botrygg och Örebro är ett exempel, de hyresrabatter som såväl allmännyttiga som privata fastighetsägare erbjudit är ett annat (här mer om ÖBOs variant).

4. Fler aktörer som bygger i kommuner som vill ha mer byggt

Om kommunen inte arbetar för ökat bostadsbyggande kommer det inte att byggas tillräckligt - men om de befintliga fastighetsägarna inte vill öka bostadsbyggandet hjälper det inte att kommunen underlättar byggandet. Oftast behövs därför nya aktörer i kommunen.

En enskild fastighetsägare kan på kort sikt tjäna på bostadsbristen men på längre sikt ökar värdet på fastigheten i normalfallet mer om det byggs mer; om en ort eller ett område växer.

Den som vill möjliggöra för fler att bo i nybyggda lägenheter måste se till att det byggs mer, och minska bostadsbristen. Eftersom det i praktiken råder ”marknadshyra” på nybyggda lägenheter i nästan hela landet så är brist på bostäder att välja på en avgörande anledning till höga boendekostnader i nybyggt.

Som kommunalråd i Örebro var jag delaktig i arbetet med att öka bostadsbyggandet och snabba på kommunala processer. Att ta Örebro från 160 färdigställda bostäder 2010, till 2100 färdiga bostäder 2016 krävde vilja, ledarskap, marknadsföring och mycket annat. Har du frågor eller funderingar? Hör av dig!

Dela gärna till andra som du tror kan vara intresserade!

/Björn Sundin, bjorn.sundin@samhallsbygget.se

PS: ”Men är det viktigt att fler har råd att bo i nybyggda lägenheter?”

Det beror på hur man ser på blandning och segregation: om det är okej att vissa områden nästan uteslutande är för de med mycket pengar medan de med mindre pengar bor någon annanstans så är det inte nödvändigtvis ett problem med höga kostnader för nybyggda bostäder. Om man däremot anser att det är bra att områden är blandade även vad gäller inkomster så är det viktigt att fler har möjlighet att efterfråga nybyggt; en stor del av de nybyggda bostäderna byggs ju nämligen i ”nya” områden där nästan allt kommer att vara nybyggt (om de nya bostäderna tillkom mitt i befintliga områden är just detta problem mindre).