Kunskapen om Sveriges kommuner behöver öka
Statliga myndigheter och rikspolitiker är inte de enda som behöver ökad kunskap om kommunal verksamhet. Tusentals anställda och förtroendevalda behöver också veta mer om (andra) kommuner.
Södertälje fick backa från de bakgrundskontroller de gjort för att motarbeta kriminalitet (läs mer om kommunens kritik mot statens agerande här). Norrköping fick kritik från JO för sin kontroll av bidragstagare. Nya regler för dygnsvila har ställt till det i kommunala verksamheter (vilket ibland ger annorlunda lösningar). Riksdagens regler för den kommunala ekonomin tvingar fram uppsägningar för att parera krisen trots långsiktiga personalbehov. Gemensamt för dessa exempel är bristande förståelse och för lite dialog mellan stat och kommuner.
Att kunskapen är så låg om hur svenska kommuner fungerar är lika besvärande som obegripligt.
Runtom i landet försöker kommuner lösa problem och skapa bättre förutsättningar för sina medborgare. Det är inte alltid lätt. Bristande ekonomi, stuprörstänkande, revirstrider och personalbrist är vardagsproblem i alla kommuner. Men mer grundläggande är den bristande kunskap och förståelse som finns för kommunal verksamhet i hela det svenska samhället - trots att den kommunala självstyrelsen är en både grundläggande och historiskt väl förankrad utgångspunkt.
Ibland anser medborgare att kommunens agerande är märkligt:
“Varför drar kommunen ner på budgeten till skola och verksamhet för ungdomar, när samhället borde satsa mer på barn och unga - det är väl lönsamt och minskar gängkriminalitet?”
“Varför sänker inte fler kommuner markpriset, nu när byggbolagen har så svårt att få ihop budgeten för nybyggnation?”
“Varför säger kommuner nej till vindkraftsinvesteringar när det behövs mer ren el i Sverige och byggprojekten skapar jobb i kommunen?”
Psykologer brukar påminna om vikten av att förstå att varje beteende eller handling sker för att den som utför det anser att det är rimligt eller nödvändigt (åtminstone i den stunden). Det är också avgörande om man ska förstå varför det blir som det blir - i kommuner och i alla andra organisationer.
Några beslut är korkade
Det finns kommunala tjänstepersoner och politiker som fattar direkt korkade beslut. Men det är sällsynt. I de flesta fall är besluten - där och då - rimliga eller rentav de enda som är möjliga att fatta.
För att förändra beslut och bidra till en bättre värld måste man förstå skälen till varför människor fattar sina beslut. Och den kunskapen är pinsamt begränsad i den verkliga världen. Kunskapen är dessvärre begränsad även bland tyckare och nationella företrädare för politik och förvaltning.
Men det är inte bara deras fel.
Sveriges kommuner förvånansvärt dåliga på förklaringar
Sveriges kommuner är, överlag, för dåliga på att sprida goda exempel och skapa förståelse för vad som är möjligt och vad som inte är möjligt. Det är en förklaring till att Sveriges kommuner inte lyckas avskaffa fyrkantiga budgetregler, fått rätt att övervaka hastigheter i stadskärnan eller fått effektiva verktyg att motverka organiserad brottslighet. För att bara ta några exempel.
Dels handlar det såklart om att påverka riksdag och myndigheter, men minst lika viktigt är att skapa förståelse bland allmänhet (och tyckare) för vad som krävs för att kommunerna ska kunna ta sig an framtidens utmaningar. Att lyfta - och tillämpa - smarta lösningar på problem är ett effektivt sätt att få förståelse för krav på ytterligare förändringar.
Förebilder och goda exempel
Det finns massor av goda exempel runt om i världen, det svåra är att förstå om de är möjliga i ett svenskt sammanhang.
Exempelvis är det smart att ha cykelparkering eller bilparkering under jorden, så man kan använda gator och torg till annat. Problemet är att det inte är möjligt att göra om marken kostar för lite. En automatiserad cykelparkering under jord är bara möjlig där den frigjorda ytan är så mycket värd att det finansierar grävande och drift av parkering; med andra ord är det inte möjligt i vare sig Laholm, Luleå eller Örebro.
Det mesta som fungerat i en svensk kommun går dock att lära av för en annan svensk kommun - men inte heller alla svenska kommuner är lika. Alltså krävs förståelse för svenska kommuner för att delande av goda exempel ska bli meningsfullt.
Förståelse för hur val och demokrati fungerar
Självklart vet alla hur folket styr den politiska makten i Sverige: var fjärde år väljer svenskarna vilka partier och politiker som ska styra. Enkelt.
Men vad vill den enskilde väljaren med sin röst? Vet den enskilde väljaren vilken inriktning som kan vänta om min röst blir avgörande? Med tanke på att mer än 4 av 10 väljare inte vet vem som styr sjukvården i Sverige (rätt svar: regionerna och i viss mån kommunerna, beroende på hur man definierar sjukvård) så är det rimligt att utgå från att inte alla väljare är medvetna om vad respektive röstsedel leder till.
Det är inte heller självklart för en kommunpolitiker att agera för en vindkraftpark som behövs och som de flesta (förmodligen) gillar, om det finns en högljudd opinion som hela tiden syns i lokalsamhället och kräver att vindkraften stoppas (i alla fall där de bor). Sånt måste man förstå för att förklara varför en del beslut blir “ologiska”.
Så när vi tycker att kommuner agerar obegripligt eller fel så är det förvånansvärt ofta vår egen kunskap och förståelse som är problemet. Problemen kan aldrig lösas genom fingerpekande. Staten (inklusive statsråd i regeringen) brukar regelmässigt ägna sig åt att skylla på kommunerna när något inte fungerar - vilket varje gång endast förvärrar problemen.
Då och då krävs självklart ändringar av lagar och regler - fast inte fullt så ofta som somliga tror. Ofta är problemet för lite innovation och spridning av goda exempel. Ibland är det kunskap eller kommunikation som saknas. Men en sak är säker: varje gång det finns ett problem, så går det att hitta en lösning. Det kräver dock att man bryr sig om att försöka förstå orsaker och sammanhang - samt att det aldrig finns en lösning som fungerar likadant överallt.
Vad kan du göra?
Hör av dig till tyckare, politiker och andra som uttalar sig tvärsäkert och ställ följdfrågor: “hur vet du det där?”, “kan jag läsa mer om hur du kom fram till det?”, “vore tacksam för mer bakgrund till det du skrev”. Att påpeka att någon “har fel” leder sällan till framgång - det är smartare att ställa öppna frågor.
Lyssna klart och be kommunala företrädare (och andra) förklara sammanhang och helhet. Att lagstiftningen begränsar utrymmet för kommunen kan ju inte vare sig en kommunal politiker eller tjänsteperson göra något åt.
Hör av dig till dina politiker, även när de gör bra saker… Och skicka gärna tips på bra exempel från andra svenska kommuner!
Vill du fundera vidare är jag tacksam om du hör av dig!
/ Björn Sundin
Föreläsare, författare och rådgivare
Ta kontakt på bjorn@bjornsundin.se
